Just nu har jag en märklig känsla av deja vu. Jag som ligger hemma sjuk och Peppe som är ute och super. Förra gången det här hände var en mindre succé och därför försökte jag nyss förebygga att en liknande katastrof sker med ett textmeddelande åt Peppe. I textmeddelandet stod ungefär "låt mig påpeka att Mati e i Frankfurt o kan int föra hem dej :D" samt "RING mig om du blir ofantligt full eller far nån annanstans övernatt! Vill int ligga o planera din begravning om jag vaknar ensam". Från det kan ni som inte vet, tänka er vad som hände förra gången. Inte en vacker syn. Nu ska vi i alla fall hoppas att Peppe kommer hem i, inte nödvändigtvis gott men acceptabelt skick.
Egentligen ska jag inte alls vara i Åbo och vara tvungen att vara orolig överhuvudtaget. Jag hade planerat att sova lugnt hos mina föräldrar i Pargas, då jag ju redan var dit en sväng idag på födelsedagskalas. Det skedde dock ett oöverkomligt misstag då jag packade min sova-över väska, jag glömde Duacten hemma, förödelse!
Då jag har riktigt hemsk snuva blir jag som en narkoman, en Duact narkoman. Finns inte ett piller bättre på jorden än det, för dem pillret funkar åt (inte alla), då man har näsan täppt. Svälj pillret och så vips kan du snyta ut hela innehållet i både näsa och bihålor, love it! Lik en narkoman kommer jag också ihåg första gången jag fick ett såndänt mirakel-piller, det var på flyget till Paris av min lärare som tyckte synd om mig då jag var så flunssig. Efter den dagen har jag varit fast.
Borde jag bli en talesman för firman som tillverkar pillren, vad tycker ni?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag svarar under din kommentar :)