Te

Äter morgonmål på stugan som bäst, dricker mitt egna personliga te och njuter av mina rosor. Idag ska vi en sväng härifrån på dagen men till natten kommer vi tillbaka. Jag är ledig precis hela veckan så som det ser ut nu. Skönt!

Färdig

Igår hade jag en väldigt bra kväll på stugan med älskade vänner. Jag hade bjudit dem hit för att fira min utbildning. Färdig farmaceut i över en månad nu, hurra! Vi satt ute hela kvällen och halva natten och umgicks och åt. Känns nästan surrealistiskt att det mitt i allt regn och rusk plötsligt uppenbarade sig en sommardag. Idag är det förstås skit väder igen. Ingen överraskning där.

Av tjejerna fick jag nya svarta converse, något jag behövt väldigt länge och tepåsar de skrivit en massa fint på, både allmänt och om mig. Tack massor!!! Idag är jag och Peppe kvar på stugan och äter rester från igår, pasta-sallad, grisbiffar, nybotatis, skärgårdslimpa, halloumi, blåbärs kaka och sticky-buns.

Yhyyyy

Jag har så ont på ena sidan av innerläppen. Bet mig först en gång i läppen på midsommaren och efter det har jag bitit på exakt samma ställe ska vi säga sisådär en 10 gånger varav vissa HÅRT. Blir en ond cirkel det där med att bita sig i läppen, man biter en gång, blir svullen, biter en gång till p.g.a. att man är svullen, blir mer svullen, biter, blöder, biter, lossnar skin, biter, gråter osv. Undrar hur länge det ska ta innan jag ska kunna bryta cirkeln.

Just nu sitter jag hemma i Åbo efter att ha varit runt på lite ärenden. Var bland annat till Ikea och Mylly var jag köpte lite smått och gott till stugan. På stugan ska jag förövrigt i lördag fira med mina vänner att jag blivit klar. Ska bli hur kul som helst! Nedan hör ni låten som jag mest förknippar med midsommaren.

Jag lever

Jag har överlevt helgens festligheter och så småningom även återhämtat mig från dem. Hade en himmelens bra midsommar iår igen även om jag gärna adderat några grader på måttstocken. Kallt som satan var det, speciellt på fredag men tur var jag förberedd med mycket kläder så så värst mycket led jag inte. Vi sov i båten två nätter och det var hur mysigt som helst. Sex styckna trängde vi in i en båt menad för typ två men ingen klagade på någonting, det var varken trångt eller kallt. Aningens kaos med alla saker bara.

Helgens höjdpunkt var nog Korpo iår. Där har det tidigare år kunnat vara lite sådär semi-trist just i Buffalo men inte iår. Hur kul som helst i goda vänners sällskap och valsandes på parketten.

Glad midsommar!

Glad midsommar på er. Jag har precis vaknat och ätit frukost efter en lyckad kväll här på stugan. Så småningom ska vi börja laga oss klara för Nagu, dit vi far med båt.

Resedagbok, Kos 23.5.2014-30.5.2014

Jag varnar er om på förhand om att detta troligtvis kommer bli det längsta inlägg jag hittills skrivit. För er som inte är intresserade av min, Jennies och Frejas resa till Kos rekommenderar jag starkt att sluta läsa. Allternativt kolla igenom bilderna och lätt skumma igenom texten.

Fredag: Vårt flyg lyfte från Helsingfors ca klockan sex på kvällen. Framme i Kos var vi så sent att det endast var för oss att söka ett ställe att äta på och sedan lägga huvudet på dynan.

Lördag: Det första vi gjorde den dagen var att betala de extra fem eurona i dagen det krävde för att få en kylskåp åt sig till rummet. Något vi verkligen hade saknat ifall det inte funnits den möjligheten. För att inte lyxa till det alltför mycket, haha, lät vi bli att köpa airconditioning. Då det var vår första egentliga dag tänkte vi att vi sku gå till den närmsta stranden, helt vid hotellet. Vi gick de några metrarna till starndpromenaden då vi insåg hur tomt det är på folk, vi kunde höra våra steg eka och kände att vi ville viska ifall inte de tre personerna vi såg på stranden sku höra oss. Istället för att lägga oss vid den folktomma stranden gick vi tillbaka till hotellet för att fråga receptionisten vilken strand hon rekommenderar. Hon sa att det gällde för oss att hyra cycklar och ta oss till Tigaki. En kvinna som hyrde ut cycklar kom och sökte oss från hotellet för att köra oss under en halv kilometer till hennes ställe (snacka om service) där vi hyrde cycklar. Något vi kom att göra hela veckan. Receptionisten hade sagt att det sku vara en tjugo minuters cyckelfärd men lite längre visade det sig nog vara för någon som inte tar pedandet på gravaste allvar, 10 kilometer som det visade sig vara dit. Stranden där var i alla fall jätte fin och till vår lycka fanns där människor i mängder. Väl tillbaka på hotellet började vi förbereda oss för vår första utekväll i Kos med förfest på balkongen. Bargatan i Kos hade jag läst att man velat tysta ner och det även byggts en mur runt den. Helt lätt var den inte att hitta men med hjälp av vår servitör för kvällen kom vi rätt. De första klubbarna dit inkastare försökte få in oss i var så gott som folktomma med någon enstaka människa inne och några utanför. Då vi kom längre in och mot West och Charisma och allt vad de hette hittade vi ställena med bättre drag. I West, vilken vi kom att besöka varje utekväll var det packat med folk och riktigt roligt med dansande människor på bardisken och bra musik.

Söndag: Gameday!!! Idag bestämde vi oss för att bli på stranden som dagen innan verkat vara så öde. Hemligheten var nog att ta sig längre intill stan på samma strand men även närmare hotellet var det idag mera människor, antagligen hade vi bara varit så tidigt i farten igår. Baren West hade ett ställe på stranden kallat Strand och där parkerade vi till en början. Det visade sig dock att de som jobbade där var väldigt på en hela tiden "Kom igen tjejer nu spelar vi beer-pong!""Tjejer!!! Ska vi inte dela en fishbowl???" Och nej, det ville vi inte. Inte för typ 40 euro mitt i ljusa dagen då vi ville sola. Efter lunch fick vi nog av allt trams och bytte till ett lugnare ställe var man fick vara ifred, som värsta pangarna haha. På kvällen for vi sedvanligt ut och äta och sedan till en sportsbar för att skåda hockey-finalen. Finland mot Ryssland. Tyvärr gick det inte som önskat och Ryssland tog guldet så det, tillsammans med att Jennie drabbats av värsta magsmärtorna och suttit tyst hela matchen (kan ni tro?) fick oss att bestämma oss för att gå raka vägen hem efter matchen. Vi hade blivit vänner med ägaren av sportsbaren, Chris och han bjöd oss att åka med honom till de varma källorna nästa dag på kvällen. Då han sa på kvällen föreställde vi oss typ sju, åtta tiden men det visade sig att han menade efter att han stängt baren, en tolv tiden gissade han på. Han sa också att han sku ta med sig vänner och att vi sku gå till en supermarket före för att köpa alkohol. Vi måste inte bestämma oss direkt, utan komma via där nästa dag och säga hur det blir. Efter många om och men bestämde vi oss för att skippa. Visst kunde det ha varit kul och säkert en upplevelse men att fara någonstans som internet främst beskrev som romantic, mitt i natten, med en lokal kille, på hans vilkor, med hans bil och inte veta hur mycket han planerar att dricka, vilka vänner han ska ta med sig och hur långt in på morgonen han planerar att stanna kändes som för stora risker. Kanske hade han goda avsikter, det får vi aldrig veta.

Måndag: Igårkväll hade vi bokat en boat-trip för den här dagen. Han som vi köpte biljetterna av sa att det gäller för oss att fara till båten en halvtimme före den går för att säkre bra platser för oss. Då vi kom dit, i mycket god tid var dock redan alla liggplatser så gott som tagna. Alla stirrade på oss, det hela var mycket pinsamt och värst var det då en av dem som jobbade där började be alla att klämma ihop sig för oss att få plats. Vi försökte förgäves säga att vi bra kunde sitta i fören men han vägrade ge sig. Vi gav ursäktande blickar åt alla och la oss brevid en svensk familj bestående av mamma, dotter och son. Dottern och sonen var i vår ålder och vi blev speciellt bekanta med sonen Sebbe som var en riktigt trevlig kille. Vi bytte nummror med honom så att vi kunde höras på kvällen ifall vi sku gå ut tillsammans. Systern fick dock solstign så det blev inget utav det. Båten vi var på, en gammal segelbåt stannade vid två öar och ett ställe var man fick bada. På öarna fick man spendera ca en timme och speciellt ön Pserimos var sagolikt vacker. Delfiner såg vi också på vägen. På kvällen for vi igen till bargatan och den här gången gick vi med klar riktning, förbi alla inkastare till West. En lika kul kväll som den första partykvällen varit. På natten då vi kom hem hade Freja riggat upp en fälla åt främst Jennie. In valsar vi i rummet med Jennie i spetsen då lamporna tänds och eh spindel familj har tagit över hennes säng. De få korta sekunderna som gick innan Frejas min avslöjade det hela hann Jennie se sig sätta sig i en taxi och byta hotell och jag oss springa ner till receptionen och söka raid. Fyfan vad ÄCKLIGT! Men poäng Freja, bra trick!

Tisdag: Den svenska familjen som vi träffat dagen innan hade sagt åt oss att de kommer att hänga vid ett ställe kallat Tarzan beach vid stranden nära vårt hotell och bjudit oss att göra dem sällskap. Vi styrde alltså stegen (nej, cycklarna) dit lite senare än planerat då baksmällan drabbat oss, vissa värre än andra haha. Det var ingen panik dock och väl framme på stranden hittade vi snabbt den svenska familjen. De var alla väldigt glada att se oss, speciellt Sebbe som kanske inte hade lika bra tålamod som sitt kvinnliga resesällskap att ligga och steka. Med honom bollade vi, spelade vi kort, kastade vi brödstenar och talade en massa om allt och ingenting. Tror jag dragit ett streck på alla fördomar jag haft mot Stockholmare nu, haha. Så, för att låta svensk, skön kille! Det var tyvärr svenskarnas sista dag så vi skulle inte kunna umgås med dem mera utan skiljdes i kramar. På kvällen kände vi inte för att fara ut och röja något desto mer utan hade en långdragen kväll på balkongen och gick sedan in till stan för att äta lite finare. Vi råkade faktiskt på svenskarna sen också men ville inte störa dem på deras sista kväll.

Onsdag: Den här dagen hade vi egentligen tänkt fara till Paradise Beach som vi bestämt oss för att besöka. Vi hade dock inte kollat upp busstidtabellerna på förhand och missade därmed den enda möjliga bussen dit. Istället bestämde vi oss för att cyckla de tio kilometrarna till Tigaki igen. Vi hade sett på vår förra hemfärd att det verkat vara många unga och annars också mycket folk på ett ställe kallat Kingsize. Via fruktståndet for vi alltså dit och la oss. Idag var det dock lite mulet och därmed också lite småkallt. Eller kallt och kallt men kallare och man kanske kände för att ha på sig en topp eller liknande. Ingen av oss ville heller simma utan vi låg flata på stolarna och läste varsin bok hela dagen med undantag för när vi lunchade. Vi som kanske hoppats på att spela beachvolley där som vi sett att det gjorts någon dag innan hade ingen att spela med, stranden var mycket tystare nu då det inte stekte. På hotellet igen lagade vi oss i ordning för kvällen och cycklade först ut och äta och kom sedan tillbaka och förfestade på balkongen. Ikväll for vi all in, spelade musik på balkongen länge in i natten och drog sedan ut till West och Charisma. I West var vi helt på gång och dansade även på bardisken! Vi träffade även den norske kille vi lärt känna några dagar tidigare. Mycket kul!

Torsdag: Det hade passat oss betydligt bättre att besöka Paradise Beach igår då vi tagit det lungt kvällen innan och inte idag då vi festat in på små timmarna men skulle det bli av så skulle det ske idag. Mödosamt tog vi oss alltså upp och cycklade sedan iväg till busstationen. Bussen kostade lite på 4 euro och var väldigt behändig att ta. Tyvärr såg vi inte så mycket av ön genom bussen då vi, trötta som vi var sov genom hela färden. Väl framme på Paradise Beach sken solen till en början, stranden var vacker och allt var i sin ordning. Efter lunchen blev det dock molnigt, vilket var synd då det hade varit det även igår. Jag var så trött hela dagen, förstår inte vad som hände! Jag ville bara sova hela tiden. Gjorde det också, var vaken max en timme på hela tiden så kan inte återge så mycket av vad de andra gjort. Började nästan misstänka att norsken haft sömnpiller i sin dricka så trött som jag var. Och inte sov jag någon lätt sömn heller, Jennie och Freja hade hunnit tro att jag dött fören jag vaknade då Jennie ungefär småplitta mig i ansiktet, haha. Helt galet. De hade hållit på och kalla på mig "Emma! Emma! EMMAAA!" och även skakat mig i benet före Jennie ställt sig upp och skakat mig i ansiktet. Då vaknade jag och var med igen. Då det börja närma sig avgångs tider för den sista bussen tog vi oss upp till busshållsplatsen igen. Där var gott om folk och vi stod i all sin ro och väntade på bussen med dem. Plötsligt kom det dock en typ engelsk version av Finnmatkats buss dit och alla gick mot den. Vi, som stod och väntade på den lokala bussen började ana odåd. Med skräckblandad förtjusning såg vi på busstidtabellen att den sista bussen redan åkt för en halv timme sedan. Tanten i receptionen på vårt hotell hade alltså grundlurat oss, haha. Hon hade varit så säker på sin sak att vi inte ens brytt oss om att dubbelkolla. Väldigt snabbt bestämde vi oss för att lifta hem. Vi var ju endå bara tre styckna så det kunde väll inte vara allt för stor konst. Vi började gå längs motorvägen upp till Kos Town var vi bodde, ca 40 kilometer bort. Bilar susade förbi i såna hastigheter att man blev rädd, tutade och signalerade för oss att vända tillbaka. Lite på en kvart hann vi gå innan en bil stannade. Vi sprang mot bilen och ut kom ett italienskt par. De var väldigt vänliga och med dem sku vi slippa ca tio kilometer från Kos Town vilket vi i värsta fall sku gå. De var väldigt trevliga och pratsamma och vi hade en riktigt trevlig färd. Då vi började närma oss hem sa de att de dessutom för bara fem euro sku köra oss hela vägen, änglarna! Vi var väldigt tacksamma då vi steg ur och hade gärna gett mera men de vägrade att ta emot. På kvällen var det vår sista kväll som vi tog lungt. Mest därför att det började ösregna och blixtra då vi sku fara hem från restaurangen och inte kände för att fara ut och festa sen mera i stormen.

Fredag: Vår sista dag. Efter ösregnet igår kände vi att vi inte ville fara allt för lång från hotellet ifall himlen igen sku öppna sig så vi blev vid poolen. Där fanns gott om solstolar och vi hade det riktigt skönt där. Varmt var det också och solen sken från en klar himmel. Vi hade checkat ur vårt rum och packat redan på morgonen och innan bussen vid åtta tiden på kvällen sku komma och plocka upp oss hade vi lite shopping att utföra och så ville vi även besöka en restaurang vi förälskat oss i en tidigare kväll pånytt, La Strega hette den. Jag ska berömma den på Tripadvisor så for jag har ork. Vi hann med allt och fick även duscha i hotellet innan flygresan hem. Det hade varit en bra semester och humöret var på topp hela dagen. Rekommenderar varmt Kos för både unga, vuxna och barnfamiljer. Tänker definitivt besöka Grekland igen.

Russi

Jag har precis kommit hem efter en tur på stan. Sökte febrilt efter en blomkrans i plast som inte såg allt för plastig ut och hittade tillslut en. Ska man bli tvungen att klä sig i vinterjacka på midsommaren kan man väll försöka sommra till sin look på andra sätt. Annat ja rodde hem var en massa grönsaker från torget och en två dagars ruisrock biljett. Jejejeee! Ska bli awesome! Och Guetta... Sist jag såg honom gick jag nog i extas och månne det inte blir en lika bra show den här gången.

Tagga!

Håller på att tagga inför midsommar! Som jag för övrigt älskar och håller väldigt kär. En av årets absoluta höjdpunkter. Iår är det dock lite oklart var exakt detta midsommar firande ska ta plats. Torsdag och lördag ser ut att vara klara som korvspad. Torsdag på stugan och lördag i Korpo men vad som sker på själva afton, fredag, det är en gåta. Står mellan traditionella Nagu, stugan och eventuellt en av Peppes kompisars stuga. Liksom tidigare år kommer det knappast att klarna var vi ska vara fören tidigast torsdag. Men det kvittar, kul blir det hursom helst!

Söka jobb

Ni vet hur jag hela vintern sa att jag ska börja jobba ordentligt i höst sen, efter augusti. Ja, den börjar ju närma sig med stormsteg nu hela hösten och ett jobb kommer ju knappast bara att trilla ner från himlen i mina händer så det börjar va dags att börja leta. Hittills har jag inte stött på så mycket av intresse (synd att jag inte bor i Lappland) men fyllde faktiskt i en ansökan idag i alla fall och ska möjligen fylla i en annan imorgon. I bägge ansökningar bad de en dock att fylla i löneönskan. Helt absurt, jag har ingen aning om vad jag ska tänkas kunna be. För den ena ansökan fanns det ganska bra riktlinjer att följa på nätet men för den andra är det en helt annan femma. Det jobbet är nämligen inom läkemedelsförsäljningen. Jag sku i princip åka land och rike runt i min bil och berätta om mina produkter i apotek och sälja dem. Väldigt svårt att gissa sig till någon lämplig summa. Man är ju rädd att göra sig till åtlöje. Ber man för lite tänker nån att "hon måste vara väldigt desperat!" och ber man för mycket kan man mötas av hån "vem tror hon att hon är?". 2500 euro i månaden? Låter det professionellt? Vet ej.

Snöbollskläder

Nedan ser ni definitionen av snöbollskläder. Skämtade med Peppe ifall jag sku fa ut i dessa kläder o då sa Peppe att han inte förstår varför jag måst klä mig i såndana snöbollskläder. Haha. Förståss ska jag inte gå ut med dessa två plagg på mig samtidigt. Vore ju allt för snöbolligt.

Igår var jag på konfirmation och om en kvart ska jag och se på fotboll. Wolves vs. Niffen. Ett slags skärgårds derby kan man väll kalla det.

Lördagsregn

Jag och Peppe är ute på Granholm över helgen. Snart ska vi över till Granvik för att söka Fanny och Lasse som är påväg ut att göra oss sällskap. Det är skitväder men vad gör det, vi har eld i öppenspisen inne i stugan och bastubad väntar senare ikväll.

Igår då vi kom ut var det kanske fem sockermyror på diskbänken. Vi la ut några myrhus med gift och tänkte inte desto mer på det. Imorse dock, när Peppe steg upp, en hel jävla stack (okej kanske trettio myror) på rövarfärd genom påsen med sticky buns som jag utan tanke lämnat halvöppen på köksbänken. Aaargh! Fram med myrsprayet blev det och påsen med bullar i soporna. Nu är det krig. Tur brukar myrorna vifta vitt ganska snabbt.

Just nu är vi nere i stranden och pysslar på med båten. Jag tittar på och Peppe gör.

Emma bakar

Låg och slötittade på Leila bakar en kväll. I avsnittet bakade hon något som hette "sticky buns" och som såg helt jätte gott ut. I flera dagar gick jag omkring och såg blöta dagdrömmar om dessa bullor fören jag idag bestämde mig för att baka dem. Jag har aldrig gjort det förut faktiskt, bakat något jag sett på tv men idag! Idag gjorde jag det. Har inte smakat på dem ännu för att jag väntar på att toppingen ska svalna men de ser väll helt okej ut. Förstås inget som på tv men lite ditåt i alla fall. Vad som harmar mig mest var att jag tillät mig bli distraherad vid ett skede och därmed glömde att pensla bullarna före de for i ugnen. Vid det skedet skulle också nötter ha strötts på men vad gör man. Sen misstänker jag också att jag borde ha lagt på toppingen då bullorna ännu var lite varmare och den därmed hade smultit lite. Nu ser det ungefär ut som tjock gurkmajonäs. Smakar lime dock.

Resa ensam

Att resa ensam är inget jag strävar efter till göra någon gång i mitt liv och inte heller något jag nånsin tror jag kommer att föredra. Däremot lyfter jag på hatten åt dem som inte har någon att resa med, vill resa och bara gör det. Kanske någon i medelåldern som nyligen skiljt sig och därmed inte har en partner att åka med och vars vänner är upptagna på sina håll eller reser med sin familj i stället. Eller någon som länge velat åka någonstans men det aldrig passar för dem den tänkt åka med även om de i åratal lovat att det ska bli av. Då tycker jag att det är modigt att man vågar packa kappsäcken och åka iväg på egenhand. Inte ska man bli hemma och sitta bara för dess skull att man inte har någon att upptäcka världen med. Jag hoppas att om jag någonsin befinner mig i en liknande situation bara åker iväg jag också. Kanske man på resan hittar någon att resa med i framtiden, man vet aldrig.

På vår resa i Kos la jag märke till en hel del ensamma resenärer på vårt hotell faktiskt. En kille i vår ålder (fast okej han var störande och kanske en aning patetisk), en ensam man i nedre medelåldern och en kvinna i övre medelåldern och de verkade alla ha en riktigt bra semester. De verkade också som helt vanliga människor utan något som helst fel på dem (förutom att killen som sagt var störade, haha) och inte verkade de desto mer bekymrade över att de var ensam heller. Aldrig ska jag tycka synd om någon som reser ensam, det är tvärtemot synd om dem som inte vågar fast de skulle vilja.

Granholm

Jag och Peppe är hemma i Åbo igen efter att ha varit i Pargas nästan en hel vecka. Vi vet inte riktigt ännu heller hur vi ska göra i sommar. Tidigare år har vi samlat ihop ett flyttlass som vi tagit till Pargas och bott där och klarat oss på det vi haft med oss genom hela sommaren. Iår är varken han eller jag så värst sugna på den idéen. Även om det säkert vore den smartaste lösningen. Känns bara så sjukt jobbigt att ställa sig in hos någon när man är van med sitt eget. Verkar som att det blir svårare och svårare för varje år. Just nu packar vi för många dagar i taget men har endå vår bas här i Åbo och byker allt här, i juli då Peppe blir ledig kanske vi börjar byka hemma i Pargas och bo där påriktigt. Vore om inte annat i alla fall det smartaste valet för min klena plånbok med gratis, färdiglagad mat på bordet varje dag.

Både måndag och igår var jag och Peppe ute på stugan. Jag köpte en del sommarblommor som jag planterade i diverse krukor och så klippte vi gräset. Det hade hunnit bli riktigt vildvuxet då det inte klippts en enda gång iår. Nu ska jag bara försöka hålla i liv mina blommor...

Idag vid sju tiden på morgonen då vi bägge tog båten över sjöss, till bilen och på jobb!

 

Gårdskirppis-rally

På lördag kväll då vi kommit hem från Kimito for jag till Anna för att grilla och chilla. Det var riktigt kul hos Anna och även i Harrys, vart vi alla for och även vidare i Frendi, vart en del av oss for. Hemma var jag med soluppgången.

Igår trotsade jag och Peppe krapulan och for till en början på egenhand och sedan med Fanny och Anna som sällskap på gårdskirppis-rally som ordnades i Pargas. Alla som velat hade på förhand kunnat anmäla sig och sin gård och därmed blivit utprickade på en karta alla loppis-sugna kunde följa. Allt som allt hade närmare hundra hus anmält sig och lagt upp loppisstånd på sina gårdar. Vi besökte ungefär tio. En del gårdar hade också café i samband med sitt loppis så vi åt gott på ett ställe och drack hemgjord rabarbersaft på ett annat. En väldigt kul grej det här rallyt enligt mig! Jag köpte böcker, inredningsprylar och något välbehållet plagg.