onsdag 29 oktober 2014

Las Pargas

Tjena bloggen! Vad har hänt sedan jag sist uppdaterade? Jo, jag och Peppe har sagt upp vår lägenhet i Åbo och ska flytta tillbaka till Pargas. Surprise! Riktigt var i Pargas vi ska slå ner oss vet vi inte riktigt ännu men det lär reda upp sig. Vi har tid till december att hitta något nytt. Tills dess kommer vi bo kvar i vår älskade, älskade lägenhet. Om man ändå kunde ta den här exakta lägenheten ur Åbo och flytta den till Pargas... Så väl har vi trivts!

Vi har varit och kollat på en lägenhet redan. Den var inte på mitt ideala bostadsområde och inte heller riktigt i min stil men den var nyrenoverad (även om där var ganska mycket på hälft ännu) och i vår prisklass. Före vi gör ett beslut ska jag kolla en lägenhet till  som kommer upp på internet idag. Sedan är det besluts dags!

Suger att än en gång hyra en lägenhet då allt man vill är att köpa. För att förverkliga den drömmen har jag i alla fall gjort första steget och öppnat ett bostads-spar-konto. Det gjorde jag i förrgår på banken under min en och en halvtimme långa session där. Fick också betalt bort mitt studielån, slutat ett konto och öpnnat ett nytt. Känns städat som bäst.




onsdag 22 oktober 2014

Trött

Det känns som om jag inte gör annat än jobbar nuförtiden. Vilket också är halva sanningen då 10,5 timmar av min dag går åt till att jobba, vänta på bussar, vänta på jobb och åka buss. Två och en halv timme går alltså i spillo varje dag. Ägde jag en bil hade den tiden åtminstone blivit halv men köp nu en bil sen. Alla skatter, allt underhåll och all bensin... tror inte det.

Det värsta med att slösa bort timmar är att det knappt blir kvar några för det man faktiskt sku vilja göra. Förstår inte människor som t.ex. pendlar tre timmar en väg varje dag. Man måste antingen verkligen älska sitt arbete eller sitt hem. Och när motionerar man, läser man eller umgås man egentligen? Antagligen ligger nog svaret i att man antingen inte gör eller också sover hälften mindre än rekommenderat.

fredag 17 oktober 2014

Butikskassen

Jag var med mamma till butiken och handlade idag. Då vi kom till kassan och jag började packa våra saker kom jag att tänka på en sak jag som yngre brukade skämmas väldigt mycket för. Mamma har en tygkass fylld med kassar kallad butikskassen. Utan butikskassen går man inte till butiken. Jag brukade tycka att det var otroligt pinsamt att ha egna kassar i tyg eller annat hållbart material med sig i stället för att köpa plastpåsar. Jag brukade försöka gömma kassarna så gott det gick så ingen sku se dem och typ tro att vi var fattiga.

Löjligt! Och vilken skillnad till dagsläget då jag stolt spatserade till ändan av kassabandet med butikskassen i handen. Det är coolt, ansvarsfullt, ekologiskt, ekonomiskt och något jag lyfter på hatten väligt högt åt min mamma för. Önskar att jag själv sku få med mig egna kassar betydligt oftare än jag gör. Finns så mycket skräp här i världen utan en massa plastpåsar dessutom. Vad är liksom grejen med att t.ex. fara ut på stan och komma hem med fem olika småpåsar man slänger i soporna så fort man är hemma? Äckligt. Månne inte shopping skulle kännas lika bra utan dem? Ska definitivt göra en ändring här!

måndag 13 oktober 2014

Människor jag hatar

Vet inte vilken typ av människor jag ogillar mera. Dem som är anti-finlandssvenska eller dem som är super duper pro-finlandssvenska. Det finns en fin gräns där, i att försvara våra rättigheter eller att göra det absolut motsatta med att reta upp så många finska-talande som möjligt. Och sina med-svensktalande för den delen. Ett prakt exempel på detta skedde idag på jobbet. Jag: "Kan jag få se ditt Kela-kort? Man, 60 år, finlandssvensk patriot, lömskt leende: "Kela-kort? Vad är det? Finns det något som heter det så?" Jag: "Oj förlåt, Fpa-kort heter det visst påriktigt, fast ingen säger så" Man, irriterad, tycker jag är dum i huvudet: "Nä, och snart pratar vi alla finska".

Snälla, ta det lite lungt. Du kan kräva att få svensk service på Stockmann men du behöver väll inte hacka på mig, din finlandssvenska medmänniska. Jag har varit med om liknande situationer förut också. En gång efter att jag packat en kvinnas jordgubbar och glömt vilket språk vi talat (jävligt svårt!) sa jag i misstag "Kiitos!" i stället för "Tack!". Spottet som flög över mig medan jag fick det mest snäsiga "TACK!" uttalat i mitt ansikte alltså... Varför måste vi vara så jätte överdrivet svenska då, är det inte fint att vara lite unik? Om en brittisk accent kan smitta en inflyttad amerikan måste väll en del finska smitta oss finlandssvenskar också?

Och märk! Nu är jag inte irriterad på de normalt finlandssvenska som ser till att vi får gå i svensk skola och tala svenska till den räddningspersonal som vi kontaktar vid de värsta stunder i våra liv. Dem älskar jag! Det är de där andra... de där andra.

söndag 12 oktober 2014

Bunka

Igår blev det som anat bunkabad i Sandvik, Peppes mammas och hennes sambos ställe. Det var jag, Peppe, Petski, Matti och Basse. Peppes mamma var helt förskräckt att det bara sku vara jag och pojkarna. Tydligen vet hon inget om vårt umgängesliv för nästan alltid är det just så. Det stör inte mig det minsta men visst ska det bli kul då flere av pojkarna skaffar flickvänner, om inte annors så för bastu sällskapet, haha.

Idag har ja slösat bort en hel dag. En hel dag på en helt meningslös men ack så beroendeframkallande bok. Love, Rosie hette boken och var en tramsig kärlekshistoria skriven i form av brev, mejl och chattar. Hade det inte varit för det hade boken säkert kunnat vara bättre. Lär ska utkomma som film också, säkert ett mer passande format.

lördag 11 oktober 2014

Bunkka

Ikväll ska jag, Peppe och åtminstone Petski eventuellt bada bunka. Vi har inte badat bunka på evigheter så det kan bli riktigt kul. Och mysigt i höstrusket förstås. Funderar  på att eventuellt ta ett sista dopp i havet också om jag blir riktigt modig. Dock har jag varit lite sjuk så det kanske inte är så vettigt.

Idag har jag och Peppe varit en sväng på stan. Jag köpte nya arbetsskor, Birkenstocks och ett antal böcker. Just nu väntar vi på att pizzan vi har i ugnen ska bli klar. Jag har lagat en "hälsopizza" var bottnet endast består av ägg.

Hälsopizza

5 ägg
Salt

1. Separera gulorna från vitorna.
2. Vispa vitorna hårt.
3. Vänd i gulorna och saltet.
4. Bre ut smeten på en plåt.
5. Förgrädda i 200°C utan fyllning i 10-15 minuter
6. Lägg på fyllningen.
7. Grädda i ytterligare 15-20 minuter.

Har lagat pizzan förut och riktigt lika god som vanlig blir den kanske inte men med mycket fyllning är den god!

fredag 10 oktober 2014

Rosabandet dagen!

Idag är det Rosabandet dagen och jag är därav klädd i rosa samt prydd med bandet på bröstet. Tycker det är kul att de förnyat bandet lite iår. Snyggt med lite motiv på! Även om det säkert är ett sälj-trick, man kan inte fuska med ifjol årets band iår inte.

Sitter som bäst på apoteket och äter morgonmål och väntar på dagen att börja. Antingen är jag här en halvtimme före jobbet börjar eller också typ prick jämt. Har inte vågat mig på prick jämt ännu, om nånsin.

torsdag 9 oktober 2014

Rosa jacka

Jag är på jakt efter den perfekta rosa vinterkappan. Har sett på och även prövat ett antal men hittills har det inte blivit några köp. Den jag gillat mest hittills är den från Bikbok nedan. Igår då jag sku pröva den en andra gång var den dock slut i Bikbok på stan. Jag ska eventuellt fara via Skanssi imorgon och kolla läget där. Efter att vi ätit hos Peppes fammo.

måndag 6 oktober 2014

???

En sak jag funderat över, lök. Vem kom på att lök var ätbart och dessutom gott? Före denne kommit så långt att denne kunnat smaka måste väll dess ögon ha börjat rinna och näsan svida. Av denna reaktion borde även de tuffaste av oss ha övergett försöket och insett att lök antagligen är giftigt som få och grävt ner knölen där han fann den. Om inte en idé väcktes inom denna människa och han antingen såg en lätt väg ur livet eller det perfekta vapnet att förinta sin värsta fiende. Där satt han då, med tårarna i ögonen och tog vad han trodde sku bli hans sista tugga. Han väntade en timme, han väntade två men då han fortfarande levde och mådde bra nästa dag tänkte han att det måste finnas ett annat sätt. Då bestämde han sig för att värma löken över eld och på så vis få ut allt av det värdefulla giftet. Han gjorde ett nytt försök och bet i knölen som nu blivit mjuk och mindre stickande i smak. Inte heller den dagen blev hans sista och han insåg att han i stället för att ta livet av sig måste hitta ett sätt att försörja sig på. Det var då han började sälja lök, knölen han vid det laget insett att inte alls var så tokig utan tillochmed god. Med sloganet "Enklaste vägen till smakfull mat" tog han över land och rike och människosläktet levde lyckligt i alla sina dar med lök i magen.

söndag 5 oktober 2014

Sports gym

Sitter som bäst i omklädningsrummet på gymmet i Pargas och väntar att Zumban ska börja. De har en inspirationsvecka på gång vilket betyder att man får träna en vecka för 10 euro. Veckan har hållit på sedan onsdag men hittills har jag endast varit på bodypump på torsdagen. Förutom Zumba ikväll ska jag gå på åtminstone step på tisdag. Pumpen jag var på leddes av Fannys syster Freja och jag är ännu helt öm. Ville börja gråta i något skede då stången bara inte lyfte haha.

På veckoslutet har jag gjort lite ett och annat. På fredagen var jag till Nylle och spelade spel samt tog en god tupplur, haha. Lördagen började jag med morgonlänk i sällskap av Fanny och sedan brunchade vi med pojkarna hemma hos oss. På kvällen for jag på 18 års kalas till min småkusin i Nagu.

torsdag 2 oktober 2014

Linda

Ungefär sedan jag lärt mig vad en piercing är och börjat lyssna på Kwan har jag lett min enmanna kampanj mot piercing mitt i näsan, septum. Sloganet löd: Man ser ut som en kossa. Har varit av denna åsikt enda fram tills några månader sedan. Linda Hallberg har en, hon är snygg och cool som få och nu vill jag också ha en. Fejk då förstås. En fejk koss-piercing mitt i ansiktet, har jag blivit sjuk?

Torsdag

Igår hade jag min första dag på det nya jobbet och just nu sitter jag i bussen påväg till min andra. Gårdagen gick väldigt bra, alla mina nya arbetskompisar var väldigt trevliga och hjälpsamma. De kändes också väldigt yrkeskunniga och jag tror att jag kommer att utvecklas väldigt bra i deras sällskap.

Första dagen på bussen och det suger. Vill bo i Åbo men får se hur länge morgontrötta jag håller ut. Hoppas ett tag till...