Nu handlar det bara om en ynka studiepoäng som fattas åt mig men lite dåligt samvete har jag nog endå. Studiepoängen fattas ju bara av ren lathet från min sida. Jag kan inte lägga skulden på några desto större tragedier i mitt liv eller värre sjukdoms tillstånd. Ibland har jag lust att slappa mig hårt över kinderna, det är inte så jobbigt att studera. Endå kvider jag som om det vore väldsslutet då det ska börja läsas på tenter, förändring nu!
Vet inte vad Kela väntar sig att jag ska svara. Räcker den ärliga versionen var jag helt enkelt aldrig behövt lyfta ett finger för skolan förut och aldrig ens lärt mig att läsa på läxor eller ännu mindre tenter eller måste jag dra igång med en riktig snyftare om hur mitt liv vänts upp och ner av den största katastrof jag någonsin upplevt. Tror jag ska gå med den första versionen och spara en möjlig andra version för kommande bruk.
Tyckte att ett fjärde inlägg utan bild sku bli för tråkigt så där, varsågod, den bjuder jag på. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag svarar under din kommentar :)