måndag 13 maj 2013

Länk

Hade nog någon sorts döds önskan idag då jag bestämde mig för att fråga Sara om hon ville komma ut och springa med mig. Det ville hon, alltså var vi på en några kilometer lång länk till Hallis. Mot förmodan gick det riktigt bra och just nu är känslan mycket skön, piper inte ens i luftrören som det alltid brukar efteråt på grund av min astma. Mår som en prinsessa, en svettig prinsessa. Är det bara jag som inte kan gå i duschen precis efter att jag kommit hem? Jag måste alltid vänta ut jälki-hikin före jag hoppar in, annars är det liksom plus minus noll.

Tidigare idag chillade jag lite med datorn på balkongen under tiden som jag gjorde mat. Introducerade Peppe till quinoa vilket AleT i sin tur introducerat för mig ett tag sedan. Både han och jag tyckte det var riktigt gott med kyckling.


2 kommentarer:

  1. Min ex-pojkvän var också sådan. Han måste vänta tills han slutar svettas innan han kunde gå i duschen, vilket jag själv inte riktigt förstod. Fast själv svettas jag nästan inte alls överhuvudtaget (men jag märkte att jag började svettas mera när jag drack mera, så jag kanske helt enkelt dricker för lite... ).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är först efter den egentliga ansträngningen som ja börjar svettas påriktigt men vissa svettas ju helt enkelt inte heller. Kanske kan det bero på hur mycket vatten man dricker som du säger men högst troligen är det nog bara gener :) Lyckans dig om du fått turen att inte svettas så mycket. H. En som svettas helt tillräckligt enligt sig själv, haha

      Radera

Jag svarar under din kommentar :)