Idag blev jag stucken av en geting för första gången i mitt liv. Jag skyller denna händelse på min dåliga karma. Tidigare i sommar blev nämligen min lillebror stucken då vi låg på stranden och solande och eftersom jag såg hela förloppet med hans min och det hela började jag skratta. Skratta åt lillebror då han blir stucken, bli själv stucken senare. Karma is a bitch. Tror ni på sånt?
Jag skrattar ofta och väl då någon stöter sig, om det inte är något allvarligt alltså, så sjuk är inte jag. Det har jag gjort så länge jag minns, kommer ihåg då jag fick skyllor redan i dagis av dagistanterna för att jag skrattat åt en kompis som föll från gungan. Vet inte riktigt varför jag skrattar, tror det är någon sorts skyddsmekanism. Det är en sak som tillbringar mig mycket glädje men också för mig i obekväma situationer ibland, då jag skrattar åt något jag absolut inte borde ha skrattat åt. Finns några exempel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag svarar under din kommentar :)