Kärlek

Vet ni vad jag tycker att är fint med dagens samhälle? Visst, många äktenskap slutar i skilsmässa men det är liksom no big deal. Man kan hitta en ny någon att dela livet med i ett senare skede och ingen dömmer en för det. Kan tänka mig att det förut var en stor skam att skilja sig och ännu mer gifta om sig efter skilsmässan. Knappast fick man heller gärna gifta om sig efter att ens älskade gått bort. Idag känns det däremot som att det är acceptabelt och kanske till och med önskvärt att gå vidare och dela livet med någon ny. Som två gamlingar på mitt jobb, de är änka respektive änkling och dejtar öppet på åldringshemmet, så sött! De brukar gå ut på promenader tilsammans, hålla om varandra, äta brevid varandra osv. Det gillar jag. På så vis blir det inte så mycket press vid bröllopet, sku säkert svimma vid altaret om jag visste att de vore satt i sten, utan omvändo, för all oändlighet. Vem kan göra såna val?

I en drömvärld skulle ju förståss ingen någonsin skilja sig utan leva LYCKLIGA tilsammans tills de blir gråa och gaggiga men work de int out så ingen stress liksom.