Makeup

Igår då jag och Peppe kom hem till hans mamma i Skärmola var deras middags gäster fortfarande hos dem. Vi kom hem en halv 1 tiden och då var de alla redan rätt så berusade och hann bli ännu mer i gasen efter att vi suttit med dem en stund. Då jag sedan gick till toaletten för att göra mig i ordning till natten (ta bort sminket, tvätta tänderna och ta min medicin) kom mannen ur det gästande paret och knacka på dörren eftersom han behövde använda toalett stolen. Jag flyttade därför ut till hallspegeln och fortsatte ta bort sminket där.

Då mannen kom ut ur toaletten frågade han mig om det var jobbigt att ta bort sminket. Jag svarade förståss ja, för det kan ju inte finnas en själ här på jorden som inte tycker det är jobbigt att ta bort sminket då man kommer hem "lasku humalassa" och bara vill krypa in under täcket. Att jag svarade ja kom han sedan att använda emot mig då han påbörjade sin kampanj mot smink.

Bland annat frågade han mig den simpla frågan "Varför sminkar du dig?" och fast jag egentligen tycker att svaret borde vara rätt så självklart började jag riktigt fundera. Varför sminkar jag mig? Nu har jag funderat på det lite och kommit fram till att det är nog för att jag personligen tycker att jag ser bättre ut i smink. Att jag vill se mitt bästa jag då jag ser mig i spegeln och därmed känna mig bättre över mig själv. Ute bland folk känner mig mer avslappnad om jag vet att "masken" är på och då ger jag ju också ett mer positivt intryck åt människor omkring mig.

Fundera lite ni också varför ni sminkar er. Är det för er själva? För män, vilket mannen igår trodde att jag gjorde eller kanske för era vänner?

Maria Montazami har sagt att hon utan läppstift känner sig "naken, rädd och exposed"