Syrierna

Jag vill gärna berätta mer om mitt besök hos den syriska familjen tillsammans med Alexandra. De vi besökte var Aalya, hennes man Mohammad (som inte var hemma) och deras son Kosay. På besök hade de även Mohammads syster Nour och hennes nygifta man Shivran (jag är inte över huvudtaget säker om stvningen på något namn!) Aalya är ungefär lika gammal som oss, likaså de andra vuxna och Kosay är tre. Aalya och hennes familj bor i höghuset närmast vårt och Nour med sin man i ett annat hus här i grannskapet. Alexandra har kännt familjen redan ett tag men jag har endast hälsat på dem på gården. Då Alexandra berättade åt Aalya att hon sku till mig genast efter att hon besökt dem ville Aalya gärna träffa mig. Alltså for vi efter vår nära döden upplevelse i skogen (se tidigare inlägg!!!) hem till dem var vi presenterades. Sedan blev trugade på en massa att äta, mer än vi orkade med och lekte med Kosay och hans bil. Efter ett tag tyckte Aalya vi sku röka vattenpipa, vilket är väldigt vanligt i Syrien så vi for ut på balkongen, där vi satt i ring och rökte. Vi kommuniserade hela kvällen på finska, så gott det gick. Vilket är det enda gemensamma språk vi har. Jag är speciellt ovan att tala med utlänningar så för mig ville språket automatiskt byta till engelska då vi inte förstod varann men det gjorde bara saker värre, eftersom de inte talar engelska. Så svårt! Vi lyckades i alla fall kommunicera ganska väl och hade en riktigt trevlig kväll tillsammans. Kosay var för upprymmd att gå och sova då vi var där, han ville bara visa upp sina olika t-skjortor han var väldigt stolt över. Så när Aalya tillslut gav upp och han fick komma tillbaka med oss och sitta tyckte vi snart det var bäst för oss att gå så han kunde gå och sova. Jag vill gärna träffa dem igen, speciellt Aalya är så pratsam och snäll.

Nedan den låt jag är mest besatt av just nu, Sata salamaa! Hahah